Statuter för zornmärket
Här hittar du statuter för zornmärket i pdf
1. Historisk bakgrund
När Anders Zorn anordnade den första spelmansstämman i Gesunda år 1906 hade han några år tidigare sammanträffat med Nils Andersson som var i full färd med sina låtuppteckningar; det var de stora ungdomsmötenas tid och under hembygdsrörelsens genombrottsår.
Med sina starka rötter i hembygden och med sin fina förståelse för folkmusiken såsom oupplösligt förenad med gamla seder och bruk ville Anders Zorn med sin insats dels få reda på hur mycket av det gamla som fanns kvar, dels väcka intresse för och stödja denna traditionsrika musik gentemot de nya inflytelser som under 1800-talets senare del blivit allt starkare. Annan musik med andra instrument hotade att urvattna och starkt förändra den särpräglade folkmusik som dittills karakteriserat olika landsändar.
De första spelmansstämmorna var spelmanstävlingar med i första hand penningpris. När den första riksstämman skulle anordnas i Stockholm 1910 motsatte sig Anders Zorn bestämt tävlingsformen då musik från olika landskap inte kunde tävlingsmässigt jämföras.
Till denna riksspelmansstämma inbjöds ett antal spelmän från olika delar av landet och som minne erhöll samtliga deltagare ett spelmansmärke i silver, ritat och bekostat av Anders Zorn. Detta märke kom sedan, med ett undantag, inte mera att utdelas under Zorns livstid.
Vid 1930-talets början kunde Svenska Folkdansringen genom en överenskommelse med fru Emma Zorn återge Zorns spelmansmärke dess roll som livgivande faktor i svenskt spelmansliv. Statuter utformades och Svenska Folkdansringen kunde för första gången utdela märket i guld, silver och brons vid spelmansstämman i Västerås 1933.
Guldmärket var då icke enbart ett spelmansmärke utan kunde även utdelas för allmänt förtjänstfulla insatser på folkmusikens område. År 1956 blev guldmärket uteslutande ett spelmansmärke. Ytterligare revisioner av statuterna har företagits åren 1964, 1974 och 1984.
Under 1900-talets första hälft fungerade Zornmärket som ett verksamt stöd åt folkmusiken som under dessa år genomlevde en kritisk period. I våra dagar upplever vi att folkmusiken står stark, samtidigt som ett rikt utbud av annan musik öser ur dess källor och även förändrar dess egenart. Zornmärket fyller i dag alltjämt sin ursprungliga uppgift på samma sätt som under Zorns tid: att främja våra folkmusikaliska traditioner så att vår folkmusik alltjämt kan och får behålla sin särart och sådana uttryckssätt som varit kännetecknande för olika delar av vårt land.
2. Statuter
2.1 Syfte
Zornmärket i guld, silver och brons utdelas, av Svenska Folkdansringen, för att öka intresset för den svenska folkmusiken och för att nya generationer skall stimuleras till att enligt Zorns intentioner på ett traditionsbevarande sätt vidareföra och skapa förståelse för den musik och de spelstilar som vi ärvt från äldre tiders spelmän.
Zornmärket i guld tilldelas synnerligen framstående traditionsbärare. Riksstyrelsen konfirmerar juryns beslut avseende mottagare.
Zornmärket i silver och brons utdelas efter uppspelning inför en jury och efter särskilda bedömningsgrunder.
Med samtliga märken följer ett diplom vilket dessutom kan utdelas separat som uppmuntran.
2.2 Zornmärkesnämnden
Svenska Folkdansringen (Folkdansringen) äger rätten till Zornmärket och tillsätter för handläggning av ärenden enligt dessa statuter en Zornmärkesnämnd. Nämnden består av en jury och ett sekretariat.
Sekretariatet
Sekretariatet skall bestå av minst tre ledamöter. De väljs av Folkdansringen riksstämma. Därutöver får Sveriges Spelmäns Riksförbund, SSR, tillsätta en ledamot som företräder denna organisation. Ordförande och sekreterare, som ingår i sekretariatet, väljs av Folkdansringen.
Sekretariatet ansvarar för anordnande av uppspelning.
Juryn
Juryn skall bestå av sex ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Riksstämman tillsätter juryn efter förslag från Zornmärkesnämnden. Riksstyrelsen genomför i samråd med Zornmärkesnämnden eventuella kompletteringsval mellan riksstämmor.
Juryns arbetsuppgifter är att bedöma uppspelningarna och besluta om tilldelning av Zornmärken i silver och brons samt diplom. Juryn skall också fatta beslut om mottagare av Zornmärket i guld och via sekretariatet överlämna detta till riksstyrelsen.
2.3 Uppspelningar
Uppspelning kan vara endera central eller regional.
Central uppspelning anordnas en gång per år. Den avslutas med en av arrangören anordnad riksspelmansstämma vid vilken Zornmärket i guld, silver och brons samt diplom delas ut. Vid central uppspelning skall tre ledamöter ur Zornmärkesjuryn delta. Samtliga dessa tre skall vara närvarande då beslut fattas. Jävsituation undantas från detta krav. Juryn kan utökas med en lokal representant. Denne utses av Zornmärkesnämnden i samråd med arrangören.
Vid central uppspelning skall sekretariatet bestå av minst två ledamöter ur nämnden.
Vid regional uppspelning utdelas endast Zornmärket i brons och diplom. Vid regional uppspelning skall två ledamöter ur Zornmärkesjuryn delta tillsammans med en lokal representant. Denne utses av Zornmärkesnämnden i samråd med arrangören. Jävsituation undantas från detta krav.
Vid regional uppspelning skall två representanter ur sekretariatet delta.
Vid såväl centrala som vid regionala uppspelningar erfordras en arrangör. Det kan vara distrikt av Folkdansringen, spelmansförbund, spelmanslag eller liknande. Arrangörens uppgift är, förutom att arrangera en avslutande riksspelmansstämma, att tillhandahålla lokaler och utspisningsmöjligheter, stödja Zornmärkesnämnden med praktiska göromål under den tid uppspelningarna pågår samt att vara ett allmänt stöd också för de spelmän som anmält sig till uppspelning.
Ansökan om central uppspelning lämnas till Svenska Folkdansringen riksstyrelse senast den 15 december ett och ett halvt år före uppspelning.
Ansökan om regional uppspelning lämnas till Svenska Folkdansringen riksstyrelse senast den 1 oktober året före uppspelning.
Uppspelningar skall dokumenteras genom inspelning.
Följ oss!
På sociala medier finns Svenska Folkdansringen och inspirerar med inlägg, bilder och filmer.
