Björkstalagets dräkt­verksamhet

att tillverka, laga och använda sin folkdräkt

text och bild: Seija Dahlgren
webb-redigering: Olle Wiklund


Navigering i bild-traven

Gå till bild 1
Visa anpassad bildstorlek, mörk bakgrund
Tillbaka till Arkiv

Avsnitt

Exempel på folkdräkter
Dräktutställning i Gammlia
Seija hemma i Umeå i sin karelska dräkt
I Björkstalagets systuga
Arbetskläder (folkdräkt i Norrbotten och Västerbottens inland)
Bindmössor (den allra finaste delen av folkdräkten)
Arbetsordning för att göra bindmössa till Västerbottens kvinnodräkt
Knappar tillverkas vid lövsprickning

(1/49) (förra) (nästa) (överst)

Exempel på folkdräkter

Marlene klädd i sorgeutstyrsel, Västerbottensdräkt.

(2/49) (förra) (nästa) (överst)
Marlene klädd i sorgeutstyrsel, Västerbottensdräkt.

(3/49) (förra) (nästa) (överst)
Bruddekorerad Sunniva i Lövångersdräkt.

(4/49) (förra) (nästa) (överst)
Bruddekorerad Sunniva i Lövångersdräkt.

(5/49) (förra) (nästa) (överst)
Bruddekorerad Sunniva i Lövångersdräkt.

(6/49) (förra) (nästa) (överst)

Dräktutställning i Gammlia

Dräktutställning i Gammlia hölls under tiden 15/7- 18/7. 2024. Då visades dräktkammare för välbärgad bondefamilj i Västerbottens kustland. Västerbottens- och Lövångersdräkter för både barn och vuxna, vardags- och högtidskläder. Utställningens familj har döttrar, eftersom på bänken finns dockkläder, sydda av spillbitar.

(7/49) (förra) (nästa) (överst)
Dräktutställning i Gammlia

(8/49) (förra) (nästa) (överst)
Dräktutställning i Gammlia, dockkläder på bänken

(9/49) (förra) (nästa) (överst)
Helena Nilsson visar både arbetskläder och barnkläder.

(10/49) (förra) (nästa) (överst)
Helena Nilsson visar både arbetskläder och barnkläder.

(11/49) (förra) (nästa) (överst)
Dräktutställning i Gammlia

(12/49) (förra) (nästa) (överst)
Medan Sunniva Abelli flätar på skoband, pratar hon om folkdräkter och nyckelharpospel med en entusiastisk amerikan.

(13/49) (förra) (nästa) (överst)
Förevigat utställningsbesök: Amerikanerna Bobert Gustafsson med frun Michelle Brunstrom-Steg, Helena Nilsson, och Sunniva Abelli.

(14/49) (förra) (nästa) (överst)
Sunniva har undervisat amerikanen i nyckel­harpo­spel, och ett långt samtal utspinner sig.

(15/49) (förra) (nästa) (överst)
Ryggsidan av dräkterna visar att man är välbärgad: byxbaken har vidd och längd, och kjolen har minst 280 rynkor baktill och når till fotknölarna.

(16/49) (förra) (nästa) (överst)
Seija i karelsk folkdräkt flätar strumpeband, huvudbonad är en karelsk gift kvinnas kyrksorokka.

(17/49) (förra) (nästa) (överst)

Seija hemma i Umeå i sin karelska dräkt

Enligt tradition klädde man sig på ett säreget sätt i sin hemsocken. Seijas far härstammar från ett smedssläkte från Karelska Näset. Hon har karelska vardagskläder. Bättre sorts förklädet skyddas med arbetsförkläde ovanpå.

(18/49) (förra) (nästa) (överst)

I Björkstalagets systuga

Åsa markerar första sömmarna i fodret till Norrbottensdräkten.

(19/49) (förra) (nästa) (överst)
Gunlög stryker nysydd byxas fodersömmar.

(20/49) (förra) (nästa) (överst)
Gunlög stryker nysydd byxas fodersömmar.

(21/49) (förra) (nästa) (överst)
Ewelina skall sy tredubbla rader rynktråd och dra 280 rynkor på kjolens ryggsida.

(22/49) (förra) (nästa) (överst)
Barbara kollar vilka dräkter som hänger i tur att repareras.

(23/49) (förra) (nästa) (överst)
Barbara kollar vilka dräkter som hänger i tur att repareras.

(24/49) (förra) (nästa) (överst)
Åsa med västen och Ewelina med kjolen diskuterar detaljer.

(25/49) (förra) (nästa) (överst)
Helena E-s händer vid symaskinen, kjolens nederkant förstärks med snedklippt kattunremsa.

(26/49) (förra) (nästa) (överst)
Helena E-s händer vid symaskinen, kjolens nederkant förstärks med snedklippt kattunremsa.

(27/49) (förra) (nästa) (överst)
Västerbottens mansväst formas och pressas genom fuktig duk.

(28/49) (förra) (nästa) (överst)
Västerbottens mansväst formas och pressas genom fuktig duk.

(29/49) (förra) (nästa) (överst)
Helena E. visar Nordmalingsdräktens bindmössa. (Liljekonvaljer).

(30/49) (förra) (nästa) (överst)
Richard i Västerbottens mansdräkt bär höghatt för högtidliga tillfällen. Här är sista provningen för att sy knapphål och knappar på väst och byxor.

(31/49) (förra) (nästa) (överst)
Västerbottens mansdräkt från sidan.

(32/49) (förra) (nästa) (överst)
Västerbottens mansdräkt bakifrån.

(33/49) (förra) (nästa) (överst)
Närbild: västerbottensdräkt, höghatt.

(34/49) (förra) (nästa) (överst)

Arbetskläder (folkdräkt i Norrbotten och Västerbottens inland)

Arbetskläder: bussaronger i blå - röd - grå hemvävd ylle, byxor i grå vadmal. Hemsydda näbbskor med flätat skoband. Hemsydd keps i grå vadmal.

(35/49) (förra) (nästa) (överst)
Arbetskläder: bussaronger i blå - röd - grå hemvävd ylle, byxor i grå vadmal. Hemsydda näbbskor med flätat skoband. Hemsydd keps i grå vadmal.

(36/49) (förra) (nästa) (överst)
Grå bussarong och näbbskor med skoband

(37/49) (förra) (nästa) (överst)
Keps i grå vadmal

(38/49) (förra) (nästa) (överst)

Bindmössor (den allra finaste delen av folkdräkten)

De äldsta av Västerbottens bindmössor och sjalar, som är bevarade. På tidigt 1900-tal syddes bindmössor i brun-lila bottenfärg, sjalar vävdes i samma färgskala. På dåtidens hemslöjdsmässa i Stockholm bars blålila bindmössa till svart silkessjal. I bilden en urblekt blålila ton.

(39/49) (förra) (nästa) (överst)
Efter andra världskriget startades oräknade slöjd-, väv- och sömnadskurser. Mössans färg och form smittades av varje ny influens, beroende på tidens modefrisyrer och klädmode. Lika mycket varierade kvinnovästens färgskala och kjolens längd. (Broderierna har nog alltid varit individuella.)

(40/49) (förra) (nästa) (överst)

Bindmössor från tiden efter andra världskrigen: färg och form varierar (Broderierna har nog alltid varit individuella.)

(41/49) (förra) (nästa) (överst)

År 1978 beslutades att folkdräkten skall återspegla tiden före industrialismen. Bindmössan och sjalen är tillverkade år 1990 enligt nya rekommendationer, då bottenfärgen skall vara mörkblå.

(42/49) (förra) (nästa) (överst)

Bindmössan och sjalen är tillverkade år 1990 enligt nya rekommendationer, då bottenfärgen skall vara mörkblå

(43/49) (förra) (nästa) (överst)

Arbetsordning för att göra bindmössa till Västerbottens kvinnodräkt.

• Arbetsordning för att göra bindmössa börjar med att brodera mönstret på ett silkestyg.

• Att bygga en stomme till bindmössan är sex separata arbetsmoment. Varje materiallager fixeras mot föregående med tapetklister, eller hemkokt, traditionellt mjölklister, och detta skall torka (fastbundet till rätt form på stocken) under minst ett dygn, innan nästa lager stryks på.

• Första lager är mönstrat kattun- eller linnetyg, som vänds med mönstret mot huvudstocken. Med det här mönstret identifierar varje person sin egen bindmössa.

• Andra lager är kraftpapper, t.ex. mjölpåse eller soppåse. Mössan skall bli formfast och hård.

• Tredje lager är förstärkning med tunnaste psalmboksblad i 3-4 lager (med klister mellan varje blad), dock ej över sidovecken. Sidovecken ska vara identiska med varandra.

• Fjärde lager är tunn, mjuk fibertextil (liknar fiberfyllning i kläder), med syftet att att få bort skarpa kanter under yttersidenet. Inget klister här, det lämnar fläckar i det broderade sidentyget. Mörk fiber till mörkt sidentyg, ljus fiber till ljusa sidentyg. Hålls på plats med nålar.

• Femte lager är tunnt undertyg (bomull eller linne) i sidentygets färg. Putsa bort övertaliga kanter. Ta loss mössämnet från stocken. Sy fast undertyget genom alla limmade lager med minsta möjliga stygn.

• Sjätte lager är montering av det dyrbara, broderade yttertyget av siden. Håll alla lager på plats med nålar. På yttertyget skall endast två sömmar synas: Parallella mittlinger över hjässan från pannan till nacken, och smal sömn genom smalt kantband runt bindmössan. I botten på sidovecken görs osynliga sömmar genom alla lager.

Över håret läggs alltid spetsstycket, som nålas fast i håret.

När bindmössan är färdigsydd, monteras ett tum brett band till rosett i mössans färg. Rosetten skall täcka mössans raka bakkant, ca 8-10 cm. På avigan knytes ett hoptvinnat fiskegarnsband från båda sidors veck. Detta band skall inte synas, men knytes runt hårknuten, för att hålla mössan på plats. Bindmössan är kronan, som används när bäraren skall vara allra finast klädd.


(44/49) (förra) (nästa) (överst)
Tillverkning av bindmössor

(45/49) (förra) (nästa) (överst)

Knappar tillverkas vid lövsprickning

Nytagna björkkvistar får ligga i kallvatten, medan de bearbetas. Dra skalet av kvistarna. Böj en liten ögla, tvinna kvisten till en dubbelring.

Tunna kvistar -- små knappar
Kraftigare kvistar -- större knappar

(46/49) (förra) (nästa) (överst)
Tvinna den avbarkade kvisten två varv till ett knappämne.

(47/49) (förra) (nästa) (överst)
Knappämnet är färdigt när utskjutande ändar klipps av.

(48/49) (förra) (nästa) (överst)
Kvistringen (knappämnet) fixeras med att knyta knapphålstråd eller björntråd på jämna avstånd.

(49/49) (förra) (nästa) (överst)
Därefter sys knapphålssöm 2 varv runt ringen. Sist sys gallertrådar i mitten för att kunna sy fast knappen.

Gå tillbaka till början av sidan, (överst)