Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Välj en sida

Hem » Vår verksamhet » Lokal verksamhet – dans » Historia – dans

Historia – dans

Med stor trolighet har människan alltid dansat. Att dansa har ingått som en naturlig del i livets och arbetsårets rytm. Våra högtiders firande är lika ofta kopplat till dans och lek som till religion och mat. Barn har vuxit upp under ett lärande om hur det går till när vi umgås och där har dansen varit en viktig del i att veta hur människan umgås när vi ska slappna av, leka och ha roligt.

Under historien har dansen och kunskap om dans hanterats olika. Under 1600- och 1700-talet var dansen så viktig för adeln och deras karriärer att det fanns anställda dansmästare vid universitet och militära akademier. Dans, fäktning, ridning och moderna språk ingick i utbildningen och var färdigheter i den tidens mansideal.

Kvinnor utbildades privat eftersom de skulle kunna dansa tillsammans med männen men inte tilläts att utbilda sig på universitet. Många av de adliga sönerna studerade utomlands och tog på det sättet med sig nya danser tillbaka till Sverige där de sedan spreds vidare till borgare och bönder. Sjömän, soldater och andra resande har också tillfört danser som dansats i Sverige.

De danser som dansats i Sverige genom olika tider har oftast en bakgrund från ett annat land. Sverige har dessutom sett olika ut genom tiderna, det vill säga Sveriges gränser har flyttats genom historien. Finland har till exempel varit svenskt längre än Skåne. Även Norge, delar av Polen, Lettland, Litauen och Tyskland har under längre eller kortare perioder varit en del av Sverige.

Självklart har även danser i dessa områden spridits till andra delar av riket. Det är bara att se på dansformernas namn: Polskor, Kadriljer (franska för fyrkant) Engelskor och så vidare. Dansen och musiken är tätt sammanslingrade och följer varandra på sin resa genom historien. Musiken påverkar dansen och dansen påverkar musiken.

Människor från olika samhällsklasser har många danser gemensamt men har också dansat olika varianter av samma grunddans. Den stora skillnaden har inte legat i olika danser utan hur man har dansat dansen och var man har dansat den, i salong eller bondstuga. Det här ger oss till vår stora glädje en enorm variationsrikedom att ösa ur. Samma grunddans med oändligt med variationer.

Att kunna dansa har genom historien setts som en klar fördel i sökandet efter en äktenskapspartner. Det är ett av få tillfällen under det vardagliga livet då två personer har kunnat komma varandra så nära trots att det hela tiden finns människor runt omkring som tydligt kan se vad som sker.

Valsen som kom till Sverige på 1700-talet ansågs till en början vara en väldigt oanständig dans eftersom mannens hand skulle vidröra kvinnans midja och de dansande stod mitt emot varandra. Väckelserörelsens representanter såg till exempel dansen som ett djävulens verktyg. Den negativa synen på dans spred sig vilket gjorde att förekomsten av dans minskade kraftigt.

I samband med industrialiseringen när människor flyttade från landet och in till städerna där det fanns arbete så började en hel kultur att dö ut. Sverige blev plötsligt ett industriland och bondesamhället som det såg ut innan industrialiseringen började försvinna. Som en reaktion mot utarmningen av dans- och folkkulturen började människor systematiskt försöka återskapa den bortdöende folkliga kulturen och dansen.

Det blev exotiskt och pittoreskt att dansa och leka som det gjordes i de gamla bondbyarna och det är här som Folkdansringen kommer in i bilden. De första folkdanslagen som bildades åkte runt i Sverige, skrev ner och samlade in beskrivningar av danser som dansats ute i bygderna.

Folkdanslagen behövde samlas i en riksorganisation med gemensamma stadgar, syfte och mål. Den då nya riksorganisationen samlade många intresserade medlemmar under sin fana. Idag heter organisationen Svenska Folkdansringen och samlar alla som är intresserade av dans tillhörande denna genre.

Under resans gång har det tillkommit en mängd olika begrepp om olika dansformer och dansstilar. De går ofta i varandra och kan vara svåra att skilja åt. Folkdans, folklig dans, gillesdans, gammaldans, bygdedans, historisk dans, uppställningsdans och så vidare. Det här visar på den enorma rikedom och variation som finns att njuta av.

Vår vision är att alla som sysslar med dans och musik i folklig kultur kan hitta inspiration, kunskap och gemenskap inom Folkdansringen.

Svenska Folkdansringen

100 år  1920-2020

Mer information klicka här