En annorlunda midsommarafton

Förra året blev det ingen midsommardans alls p.g.a. Coronapandemin, men i år vågade vi oss på att dansa utanför äldreboenden. Vår egen träning skedde också utomhus.
För att vara extra försiktiga, så dansade vi bara med vår egen partner. Några av danserna fick göras om, så att man inte skulle behöva hålla i någon annan än sin ”egen”. Solen sken hela dagen, när vi dansade och några regndroppar syntes inte till, möjligen en och annan svettdroppe.

Sju äldreboende hann vi med och visst var det roligt att vara tillbaka på banan igen tillsammans med glada dansare och spelmän.
Nu hoppas vi alla att pandemin skall gå över så att vi alla kan börja dansa till igen till hösten.
Inger.

Kort danssäsong

Ja, det blev inga fler danstillfällen i höst eftersom smittspridningen tog fart på nytt. Och allt handlar förstås om Covid-19. Likadant för alla dansföreningar, eftersom man måste hålla avstånd från varandra.
Nu kommer snart advent och man får tända lite ljus och invänta julen och bara hoppas på att det lugnar ner sig , så man kan fira jul och nyår med sina familjer.
Nästa år dansar vi väl igen, men vi vet bara inte riktigt när vi kommer igång. Jag hoppas att det inte dröjer för länge !

Inger.

Coronaanpassad dans

Efter ett halvårs uppehåll är vi nu äntligen igång !
Vi var sju par och det är precis vad som får plats i vår danslokal, så att vi kan hålla avstånd från varann och vi dansar med samma partner hela tiden. Det blir mest pardanser, eftersom vi inte bör hålla i någon annan än vår egen partner och det blir heller inga bytesdanser.
Vi har planerat ytterligare tre gånger i höst, ännu en gång i oktober och två i november. Men det beror förstås på om coronaläget håller sig stabilt.
Ja, vilket konstigt dansår det blev ! Inte en enda uppvisning !
Inger

Slut på terminen.

Ja, då var det redan slutdansat för denna terminen.

Vart tog tiden vägen ?
Förutom att vi dansat i vår vanliga danslokal, så gjorde vi ett besök i Floda lada, dit vi var inbjudna av Skallsjö folkdanslag. Alltid kul att träffa andra dansare. Detta gjorde vi i november.
Och vips, så blev det december och julavslutning.
Då firade vi med god mat, dans och tomtebesök.
Alla som varit snälla fick var sin julklapp.
I januari börjar vi igen; då blir det dans, dans, dans !

Uppvisningarna klara.

Ja, då var alla uppvisningar gjorda för ett tag.
Vädrets makter har varit med oss så gott som hela tiden.
På midsommaraftonen var det underbart dansväder, ända tills vi kom till Hea vid 17- tiden. När vi skulle dansa vår sista dans, så kom det en störtskur, så både publiken och vi själva fick rusa därifrån.
När det sedan var dags för det nionde och sista stället, som är Hjälmared, blev det inomhusdans och efteråt blev vi bjudna på sill o potatis, jordgubbar o grädde och kaffe med dopp.
Vilken lyx efter en heldag med dans !
Nu blir det en dryg månads uppehåll till vår nästa uppvisning som är 10 augusti vid det lilla torpet i Sandhult, Risveden.

Påskfest

Ja, varför missa ett tillfälle att ha fest !

På skärtorsdagen dansade vi en timma och sedan åt vi lite gott.

Innan kaffet hade vi lite hjärngympa, som inte hade med dans att göra.

Det var penna och papper som gällde.

Annars har vi ju hjärngympa varje gång, för det gäller att komma ihåg turerna i dansen.

Nu fortsätter vi våra dansövningar i maj och juni, eftersom vi har flera uppvisningar framför oss.

Inger.

En sula på parketten.

Eller snarare på stenplattor, asfalt eller gräs. Underlaget skiftar, men vi får anpassa oss. Vädrets makter var goda nästan hela dagen; det var bara i Herrljunga som det kom en liten skur.
Mest folk denna dagen var det i Alingsåsparken. Vilken lyckoträff det arrangemanget har blivit!
Riktigt roligt är det att dansa på midsommarafton, men det gäller att skärpa till sig och komma ihåg alla turer, både för dansare och spelmän och det lyckades vi med även denna gång. Men det goaste är nog ändå när vi sitter och fikar i Hjälmared, när vi dansat klart.
Och så lite sorgligt att skiljas från sina vänner.
Men så är det med sommarlov!

Inger.

Först halkigt, sedan trögt !

Ja, på dansgolvet i Vårgårda, d.v.s. på gräsmattan, var det väldigt halt. Man fick skärpa till sig, så man inte drattade på ändan. I Nolhaga däremot var det trögare, med längre gräs och lite små gupp här och där. Men vi är vana vid olika underlag. Huvudsaken är att humöret är glatt ! Solen log också denna nationaldag.
Inger.